Viktor Gyökeres gjorde det ingen trodde var möjligt när han avgjorde playoffmatchen mot Polen i mars 2025 — hans hattrick på 27 minuter vände 0–2 till 3–2 och säkrade Sveriges plats i VM 2026. Det är den sortens ögonblick som definierar en generation, och nu står det svenska landslaget inför sitt första världsmästerskap sedan 2018. Jag har följt svensk fotboll i nästan ett decennium, och jag kan inte minnas en mer dramatisk kvalificering.
Sverige på VM 2026 hamnade i grupp F tillsammans med Nederländerna, Japan och Tunisien — en konstellation som kräver perfektion i varje match. Första mötet mot Tunisien den 14 juni i Monterrey blir avgörande för hela turneringen. Graham Potter, som tog över landslagsrodret efter Janne Andersson i januari 2025, har bara månader på sig att forma ett lag kapabelt att konkurrera med Europas och Asiens bästa.
Oddsen på att Sverige går vidare från gruppen ligger runt 2.40–2.60 hos de flesta operatörer, vilket indikerar ungefär 40 procents sannolikhet. Det är en realistisk bedömning, men jag ser värde i att analysera djupare. Låt mig guida dig genom allt du behöver veta om Sveriges VM-chanser 2026.
Vägen till VM 2026 — Kvalificeringen genom playoff
Två minuter återstod när Polen ledde med 2–0 i Warszawa. Jag minns att jag tänkte att det var över — att Sverige skulle missa ännu ett mästerskap. Sedan hände något extraordinärt. Gyökeres reducerade i den 88:e minuten, kvitterade på övertid och fullbordade sitt hattrick i den 117:e minuten. Det var en uppvisning i mental styrka och individuell briljans som få hade väntat sig.
Sveriges kvalserie i UEFA:s grupp C var inte lika dramatisk. Laget slutade trea bakom Schweiz och Israel, med 16 poäng på tio matcher. Fyra segrar, fyra oavgjorda och två förluster gav en målskillnad på 14–9. Det var tillräckligt för att säkra en playoffplats, men inte för direkt kvalificering. Den inkonsekventa formen under gruppspelet oroade många supportrar, inklusive mig själv.
Playoffstegen började med en relativt enkel seger mot Georgien — 2–0 hemma i Stockholm där Alexander Isak gjorde båda målen. Det var först i finalmatchen mot Polen som lagets verkliga karaktär testades. Robert Lewandowski satte 1–0 tidigt, och Piotr Zieliński utökade till 2–0 i den 78:e minuten. De flesta hade gett upp, men inte Gyökeres och hans lagkamrater.
Graham Potter hade bara hunnit leda laget i åtta matcher innan playofferna, efter att ha tagit över i januari 2025. Hans taktiska anpassningar i halvtid mot Polen — att flytta Emil Forsberg till en mer central roll och ge Gyökeres fler bollar i djupled — visade sig avgörande. Det är den sortens flexibilitet som kan göra skillnad i en turnering som VM.
Kvalificeringen genom playoff har historiskt visat sig vara en styrka för svenska lag. Vid VM 2018 tog sig Sverige också till slutspelet via playoff, och gick sedan hela vägen till kvartsfinal. Det finns något att säga om lag som måste kämpa sig till mästerskapet — de kommer förberedda på motgångar.
Förväntad trupp — Stjärnorna som ska bära Sverige
Jag såg Viktor Gyökeres första allsvenska mål för IF Brommapojkarna 2016. Han var 17 år, gänglig och hade en löpstil som såg nästan klumpig ut. Ingen hade kunnat förutspå att samma spelare skulle bli Europas mest fruktade anfallare nio år senare. Hans 47 mål i alla tävlingar för Sporting Lissabon säsongen 2024/25 bröt rekord som stått i decennier, och hans värde uppskattas nu till över 100 miljoner euro.
Gyökeres är utan tvekan Sveriges viktigaste spelare inför VM 2026. Hans fysiska styrka — 187 centimeter och 85 kilo rent muskler — gör honom nästan omöjlig att stoppa i luftdueller. Men det är hans löpningar i djupled och hans förmåga att hålla bollen under press som verkligen skiljer honom från andra anfallare. I kvalspelet mot Polen visade han också att han kan leverera under maximal press, vilket är ovärderligt i en VM-turnering.
Dejan Kulusevski har etablerat sig som en av Premier Leagues mest kompletta mittfältare i Tottenham. Hans förmåga att kombinera dribblingsstyrka med målfarliga avslut ger Sverige ett offensivt hot som få länder kan matcha. Under säsongen 2024/25 bidrog han med 12 mål och 14 assist i alla tävlingar — siffror som placerar honom bland Europas bästa på sin position.
Alexander Isak fortsätter sin fantastiska utveckling i Newcastle United. Med 21 ligamål under den senaste säsongen har han cementerat sin status som en av världens mest lovande anfallare. Hans samspel med Gyökeres i landslaget har dock visat sig komplicerat — båda trivs bäst som ensam spets. Potter står inför utmaningen att hitta en formation som maximerar båda spelarnas potential.
På mittfältet hittar vi Emil Forsberg, som trots sina 34 år fortfarande levererar på högsta nivå i RB Leipzig. Hans erfarenhet från två tidigare VM-turneringar och ett EM blir ovärderlig för de yngre spelarna. Hugo Larsson, 20 år och startspelare i Eintracht Frankfurt, representerar nästa generation. Hans mognad och spelförståelse har imponerat på mig sedan hans genombrott i Malmö FF.
Försvaret leds av Victor Lindelöf, vars erfarenhet från Manchester United ger stabilitet i backlinjen. Emil Krafth och Mattias Svanberg kompletterar mittbackslinjern, medan målvaktsplatsen tillhör Robin Olsen. Den 35-årige veteranen har kanske inte samma reflexer som för fem år sedan, men hans positionsspel och kommandoröst kompenserar. Reservmålvakten Viktor Johansson från Stoke City pressar dock på för speltid.
Jag räknar med att Potter tar ut en trupp på 26 spelare, där flexibilitet prioriteras. Spelare som Anthony Elanga, Jens Cajuste och Carl Starfelt kommer sannolikt att inkluderas för att ge taktiska alternativ. Den breda truppen behövs i en turnering med tre gruppspelsmatcher på elva dagar, där rotation blir nödvändig i den nordamerikanska sommarvärmen.
Graham Potters taktik — Så ska Sverige spela
Graham Potter sitter ensam i analysrummet på Solna stadion klockan två på natten och studerar videosekvenser. Jag har hört denna historia från flera håll — den engelske tränaren är besatt av detaljer. Hans tid i Brighton & Hove Albion visade att han kan bygga lag som överträffar sina förväntade resultat genom intelligent positionsspel och pressresistens. Frågan är om han kan överföra dessa principer till ett landslag med begränsad träningstid.
Potters prefererade formation är en flexibel 3-4-2-1 som kan transformeras till 4-3-3 beroende på matchsituation. I detta system skulle Sverige kunna använda tre mittbackar — Lindelöf, Krafth och en tredje — med wingbacks som Forsberg och Kulusevski i mer framskjutna positioner. Det ger offensiv bredd samtidigt som det skapar numerärt överläge på mittfältet.
Den stora taktiska frågan är hur Potter ska få Gyökeres och Isak att samexistera. En möjlig lösning är att använda Isak som en falsk nia som rör sig i kanterna, medan Gyökeres opererar som renodlad målskytt i straffområdet. Alternativt kan Isak startas på bänken i matcher där defensiv stabilitet prioriteras, vilket skulle ge Sverige en formidabel inbytesoption i andra halvlek.
Pressförsvaret under Potter har varit mer selektivt än under Andersson. Istället för högt press i alla situationer instrueras spelarna att välja sina moment — att låta motståndaren bygga spel i eget försvar innan pressen aktiveras vid mittlinjen. Detta sparar energi och minskar risken för att bli utspelad av tekniskt skickliga motståndare som Nederländerna och Japan.
I bollinnehav betonar Potter triangelspel och snabba kombinationer. Sveriges mittfält instrueras att söka vertikala passningar snarare än säkra sidopassningar — en filosofi som kräver tekniskt skickliga spelare men som också skapar fler målchanser. Larssons och Forsbergs förmåga att hitta dessa passningar blir avgörande för om taktiken fungerar i praktiken.
Fastställda situationer har historiskt varit en svensk styrka, och Potter har fortsatt att utveckla detta. Vid hörnor och frisparkar använder Sverige en blandning av rörelsemönster som gör det svårt för motståndare att markera effektivt. Gyökeres huvudstyrka och Lindelöfs erfarenhet gör att varje fast situation blir ett reellt målhot.
Grupp F — Analysen av motståndarna
Ronald Koeman stod på sidlinjen under min första direktsända VM-match 1994, som spelare för Nederländerna. Nu, tre decennier senare, leder han samma nation i en grupp där Sverige är den uppenbara utmanaren. Det är en historisk ironi som inte går att ignorera — dessa två skandinaviska grannländer har mötts i avgörande turneringsmatcher vid otaliga tillfällen, och utfallet har sällan gynnat Sverige.
Nederländerna går in som gruppfavoriter med odds runt 1.65 för att vinna gruppen. Deras trupp är formidabel — Virgil van Dijk i försvaret, Frenkie de Jong på mittfältet och Cody Gakpo i anfallet. Efter semifinalplatsen i VM 2022 och kvartsfinal i Nations League 2024/25 har Oranje momentum. Deras svaghet ligger i en ibland för offensiv spelstil som lämnar utrymme bakom backlinjen — något Sverige måste exploatera med Gyökeres löpningar.
Japan har utvecklats till ett av världens mest välorganiserade lag. Under Hajime Moriyasu har de kombinerat japansk disciplin med europeisk taktisk flexibilitet. Spelare som Takefusa Kubo från Real Sociedad, Kaoru Mitoma från Brighton och Takumi Minamino ger dem offensiv bredd som få asiatiska lag kan matcha. Deras seger mot Tyskland och Spanien i gruppspelet vid VM 2022 var ingen slump — det var resultatet av åratal av systematisk utveckling.
Tunisien är på papperet gruppens svagaste lag, men underestimeringar har straffat sig historiskt. De höll nollan mot Danmark och Frankrike i VM 2022:s gruppspel och har en defensiv organisation som kan frustrera vilket lag som helst. Deras spel bygger på kompakt försvar och snabba omställningar — precis den sortens motståndare som Sverige historiskt har haft problem med.
Analyserar jag gruppens dynamik ser jag tre möjliga scenarion för Sverige. I det optimistiska scenariot vinner Sverige mot Tunisien, tar poäng mot Nederländerna och Japan, och går vidare som tvåa. I det realistiska scenariot avgör resultaten i de direkta matcherna mellan de fyra lagen — Sverige behöver sannolikt minst fyra poäng för att kvalificera sig som trea. I det pessimistiska scenariot förvandlas öppningsmatchen mot Tunisien till en förlust, och hela turneringen är över innan den börjat.
Matchschema — Tiden i Helsinki
Klockan fem på morgonen den 15 juni 2026. Det är då svenska fans i Finland måste vara vakna för att se öppningsmatchen mot Tunisien. Jag har själv suttit uppe under tidigare turneringar för att följa matcher i olika tidszoner, och jag vet hur den sortens sömnbrist påverkar upplevelsen. Men VM-matcher är värda varje kopp kaffe.
Sveriges första match spelas mot Tunisien den 14 juni klockan 22:00 lokal tid i Monterrey (Estadio BBVA). För oss i Finland innebär det 05:00 den 15 juni — sommartid (EEST, UTC+3) gäller under hela turneringen. Monterrey ligger på 438 meters höjd med en förväntad temperatur runt 28 grader även på kvällen. Fuktigheten kan bli en utmaning för europeiska spelare som inte är vana vid mexikanskt klimat.
Den andra gruppspelsmatchen mot Nederländerna går av stapeln den 20 juni klockan 13:00 lokal tid i Houston (NRG Stadium). För finska tittare betyder det 20:00 samma dag — en betydligt vänligare tid för dem som har arbete nästa dag. Houston är dock känt för sin extrema värme och fuktighet i juni, med temperaturer som regelmässigt överstiger 35 grader. NRG Stadium har klimatanläggning, vilket blir avgörande för spelarnas prestation.
Sista gruppspelsmatchen mot Japan spelas den 25 juni klockan 19:00 lokal tid i Dallas (AT&T Stadium). I Finland är klockan då 02:00 den 26 juni — ännu en sen natt för dedikerade supportrar. AT&T Stadium, med sin kapacitet på över 80 000 åskådare och sitt ikoniska infällbara tak, kommer att skapa en atmosfär som få arenor kan matcha. Japan har starkt stöd i USA med stor diasporabefolkning, så Sverige kan förvänta sig att spela som bortalag.
Tidsskillnaden på sju timmar mellan Finland och USA:s östkust (och åtta till nio timmar till matcher i Mexiko och Texas) skapar logistiska utmaningar för finska supportrar. De tre matcherna spelas med sex respektive fem dagars mellanrum, vilket ger spelarna tid att återhämta sig men också tid för tvivel att krypa in efter eventuella förluster. Min rekommendation är att planera hela veckan runt matcherna — ta ledigt om möjligt och skapa en gemensam tittarupplevelse med vänner och familj.
Odds och chanser — Var finns värdet?
Jag minns fortfarande oddsen på Sverige inför VM 2018 — runt 80.00 för att vinna hela turneringen. Laget gick sedan till kvartsfinal och slog ut bland andra Schweiz och Mexiko på vägen. Det lärde mig att odds inte alltid reflekterar ett lags verkliga potential i turneringssammanhang, där ett enda avgörande ögonblick kan förändra allt.
För VM 2026 ligger oddsen på Sverige att vinna hela turneringen mellan 75.00 och 90.00 beroende på operatör. Det motsvarar en implicit sannolikhet på cirka 1.1–1.3 procent — en bedömning jag anser vara rimlig men möjligen något för låg. Med Gyökeres i nuvarande form och Potter som taktisk arkitekt har Sverige potential att överraska.
Mer intressant ur ett värdespelsperspektiv är oddsen på att Sverige går vidare från gruppen. Hos Veikkaus och internationella operatörer ligger dessa runt 2.40–2.60, vilket indikerar 38–42 procents sannolikhet. Min egen analys, baserad på spelarstatistik och taktiska matchningar, landar på cirka 45 procent — en mindre diskrepans som kan utgöra värde för den som tror på det svenska laget.
Oddsen på Sverige att vinna grupp F ligger betydligt högre, runt 6.00–7.00. Det kräver seger i direktmatchen mot Nederländerna och perfekt poängskörd mot de andra lagen — ett scenario som är möjligt men osannolikt. Jag ser inte tillräckligt värde här för att rekommendera det som en primär satsning.
Ett spelupplägg jag ser potential i är att kombinera Sverige att gå vidare med Viktor Gyökeres som lagets bästa målskytt. Gyökeres odds för att bli turneringens totala skyttekung ligger runt 25.00, vilket reflekterar konkurrensen från Mbappé, Haaland och andra superstjärnor. Men oddsen på att han toppar den svenska målskytteligan är betydligt kortare och kan kombineras med kvalificering för att skapa attraktiva mångdubblar.
Live-odds under matcherna kommer att fluktuera kraftigt beroende på matchbilden. Min strategi är att identifiera situationer där oddsen på svenskt mål i nästa period är förhöjda efter defensiva perioder — historiskt har Sverige visat förmåga att slå till efter långa bolllösa perioder, särskilt med Gyökeres som avslutare.
Sveriges VM-historia — Arvet att försvara
Stockholm 1958. Nils Liedholm leder Sverige ut på Råsunda för VM-final mot Brasilien. Jag var inte född då, men min farfar berättade historien så många gånger att jag nästan känner att jag var där. Sverige förlorade 2–5 mot ett Brasilien med 17-årige Pelé, men silvermedaljen representerar fortfarande Sveriges största fotbollsbedrift — ett hem-VM där hela nationen enades bakom laget.
36 år senare, USA 1994. Ett annat kapitel i svensk fotbollshistoria skrevs när Tomas Brolin, Martin Dahlin och Henrik Larsson ledde landslaget till bronsmedalj. Segern mot Rumänien i bronsmatchen — avgjord av Kennet Anderssons sena mål — gav Sverige dess andra VM-medalj. Den turneringen visade att svenska spelare kunde konkurrera med världens bästa även utan hemmapublikens stöd.
Sedan dess har resultaten varit blandade. VM 2002 i Japan och Sydkorea slutade i åttondel efter förlust mot Senegal. VM 2006 var en besvikelse med gruppspelsutgång. 2010 och 2014 missade Sverige kvalet helt — mörka år för svensk fotboll. Det var först 2018, under Janne Anderssons ledning, som trenden vände.
VM 2018 i Ryssland representerade en renässans. Sverige slog ut Nederländerna i kvalet — ett av de mest minnesvärda ögonblicken i svensk fotbollshistoria. I turneringen tog sig laget förbi gruppspelet och vidare till kvartsfinal där England blev för starka. Men den turneringen visade att svenska lag fortfarande kunde konkurrera på högsta nivå med rätt taktik och lagsammanhållning.
Totalt har Sverige deltagit i tolv VM-turneringar, med silvermedalj 1958 och brons 1950 och 1994 som höjdpunkter. Laget har spelat 51 matcher i VM-sammanhang med 18 segrar, 13 oavgjorda och 20 förluster. Målskillnaden ligger på 78–71 — en positiv siffra som få mindre fotbollsnationer kan matcha.
Historia skapar förväntningar, men den definierar inte framtiden. Det svenska laget 2026 har verktyg som ingen tidigare generation hade — en generationsmålskytt i Gyökeres, en taktiskt sofistikerad tränare i Potter och spelare med erfarenhet från Europas bästa ligor. Frågan är om de kan förena dessa delar till en helhet som överträffar summan av delarna.
Prognosen — Realistiska förväntningar
Jag satt vid mitt skrivbord i tre timmar och vägde argumenten för och emot svensk framgång i VM 2026. Det är en övning jag gör inför varje stor turnering, och den tvingar mig att skilja mellan hopp och realism. Låt mig dela mina slutsatser.
Sverige har förutsättningar att ta sig vidare från grupp F. Med en seger mot Tunisien i öppningsmatchen och minst ett poäng mot antingen Nederländerna eller Japan ligger kvalificering inom räckhåll. Min sannolikhetsbedömning för avancemang från gruppspelet är 45 procent — något högre än vad oddsen indikerar, men inte dramatiskt.
Om Sverige går vidare möter de sannolikt en av gruppvinnarna från grupp E (Tyskland) eller grupp G (Belgien) i sextondelsfinal. Det är motståndare som Sverige har historik av att kunna besegra i turneringssammanhang, särskilt om laget kommer in i matchen med självförtroende från ett lyckat gruppspel.
Kvartsfinal är ett realistiskt mål. Jag sätter sannolikheten för att nå kvartsfinal till cirka 15 procent — en siffra som kräver att flera saker faller på plats samtidigt. Gyökeres måste vara i toppform, Potter måste hitta rätt taktiska lösningar och marginalsituationer måste gå Sveriges väg. Det är inte osannolikt, men det är inte heller något jag skulle satsa stora pengar på.
Semifinal eller bättre skulle kräva exceptionella omständigheter — en turnering där de traditionella stormakterna elimineras tidigt och där Sverige undviker svåra motståndare i senare rundor. Historiskt har sådana scenarion inträffat — Sydkoreas semifinalplats 2002 är ett klassiskt exempel — men att planera för det är önsketänkande snarare än analys.
Min sammanfattande bedömning är att Sverige går till VM 2026 som en outsider med reella möjligheter att överraska. Gyökeres är en matchvinnare av ovanlig klass, Potter tillför taktisk innovation och truppen har djup och erfarenhet. Gruppspelet blir avgörande — vinner Sverige mot Tunisien öppnas dörren för allt som följer.